Bakgrund

LFM30 grundades 2019 som en reaktion på klimatkrisen och Malmö stads ambitiösa mål om klimatneutralitet 2030. Byggsektorn står för cirka 20% av Sveriges klimatutsläpp – vi insåg att förändring kräver samarbete.

Vad som började som ett mindre nätverk har vuxit till branschens viktigaste klimatsamarbete. Genom att samla konkurrenter, beställare och leverantörer skapar vi lösningar som ingen hade klarat ensam.

Så startade LFM30

I Malmö stads budget 2019 fanns ett uppdrag att ta fram strategier för klimatneutralt byggande. Behovet var tydligt: klimatmålen behövde omsättas i praktiskt genomförande, gemensamma metoder och konkreta åtgärder i bygg- och anläggningsprojekt.

Det blev startpunkten för det som senare utvecklades till LFM30 – Lokal färdplan Malmö 2030.

Bygg- och anläggningssektorn stod för mer än 20 procent av Malmös totala klimatpåverkan. Samtidigt planerade staden för flera omfattande projekt inom bostäder, skolor, förskolor, infrastruktur och parkeringshus, bland annat genom Sverigeöverenskommelsen och Storstadspaketet.

Från klimatmål till lokal färdplan

Malmö hade redan högt ställda klimatambitioner. I stadens miljöprogram angavs att Malmö skulle bli Sveriges klimatsmartaste stad och att Malmö som geografiskt område skulle vara klimatneutralt 2030. Malmö var också första kommun i Sverige att skriva under Agenda 2030 och hade ambitionen att integrera målen i kommunens styrning.

För att minska byggsektorns klimatpåverkan krävdes ett livscykelperspektiv där mål, byggmetoder, materialval och processer värderades utifrån både funktion och klimatpåverkan. LFM30 växte fram ur insikten att omställningen behövde drivas i samverkan mellan aktörer i hela byggkedjan.

Inspirerad av de nationella färdplanerna

Den 25 april 2018 lämnades de nationella färdplanerna inom Fossilfritt Sverige till regeringen. Det blev en viktig signal från bygg- och anläggningssektorns aktörer: branschen kunde och ville ta större ansvar för klimatpåverkan.

Men för att gå från mål till genomförande behövdes också en lokal nivå. Malmö hade höga klimatmål, pågående stadsutveckling och aktörer som ville testa nya arbetssätt i praktiken. Därför fanns förutsättningar att skapa en lokal färdplan med Malmö som geografisk utgångspunkt.

Förstudien som lade grunden

Det första steget var en förstudie från Malmö stad, genomförd i samverkan med bland andra Hållbart Byggande i Syd. I arbetet identifierades möjliga vägar, strategier och mål för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn i Malmö.

Förstudien visade att det behövdes gemensamma arbetssätt, tydligare klimatkrav och en struktur för lärande mellan aktörer. Den pekade också på vikten av att samla byggherrar, entreprenörer, konsulter, materialleverantörer, fastighetsägare, akademi och offentliga aktörer kring en gemensam riktning.

Från idé till gemensam färdplan

Ur förstudien formades LFM30:s lokala färdplan. Målet var att samla aktörer som ville gå från ord till handling och bidra med konkreta åtgärder för minskad klimatpåverkan.

De aktörer som anslöt sig till färdplanen delade ambitionen att Malmö skulle bli en förebild för hur bygg- och anläggningssektorn kan arbeta mot klimatneutralitet. Genom färdplanen skapades en gemensam struktur för att utveckla metoder, följa upp klimatpåverkan och sprida erfarenheter från faktiska projekt.