Från litet nätverk – till klimatpionjärer
-
Idag 26
150+ medlemmar, 38% på väg mot målet
-
Bästa Malmö-ambassadör 24
Vinnare på Malmö Näringslivsgala
-
Miljö & Hållbar utveckling 21
Vinnare på Malmö Näringslivsgala
-
Metodutveckling 20
Första versionen av klimatbudgetverktyget
-
Grundade 19
12 pionjärföretag startar LFM30
Så startade LFM30
I Malmö stads budget 2019 fanns ett uppdrag att ta fram strategier för klimatneutralt byggande. Behovet var tydligt: klimatmålen behövde omsättas i praktiskt genomförande, gemensamma metoder och konkreta åtgärder i bygg- och anläggningsprojekt.
Det blev startpunkten för det som senare utvecklades till LFM30 – Lokal färdplan Malmö 2030.
Från klimatmål till lokal färdplan
Malmö hade redan högt ställda klimatambitioner. Stadens miljöprogram angav att Malmö skulle bli Sveriges klimatsmartaste stad och det geografiska området klimatneutralt senast 2030. Malmö var också första Sveriges första kommun att skriva under Agenda 2030, med ambitionen att integrera målen i kommunens styrning.
För att minska byggsektorns klimatpåverkan krävdes ett livscykelperspektiv där mål, byggmetoder, materialval och processer värderades utifrån funktion och klimatpåverkan. LFM30 växte fram ur insikten att omställningen behövde drivas i samverkan mellan aktörer i hela byggkedjan.
Inspirerad av de nationella färdplanerna
Den 25 april 2018 lämnades de nationella färdplanerna inom Fossilfritt Sverige till regeringen. Det blev en viktig signal från bygg- och anläggningssektorns aktörer om att branschen ville ta större ansvar för sin klimatpåverkan. För att gå från mål till genomförande behövdes också en lokal nivå. Malmö hade höga klimatmål, pågående stadsutveckling och aktörer som ville testa nya arbetssätt i praktiken. Därför fanns förutsättningar att skapa en lokal färdplan i Malmö.
Förstudien som lade grunden
Första steget blev en förstudie från Malmö stad, genomförd i samverkan med bland andra Hållbart Byggande i Syd. I arbetet identifierades möjliga vägar, strategier och mål för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn i Malmö.
Förstudien visade att det behövdes gemensamma arbetssätt, tydligare klimatkrav och en struktur för lärande mellan aktörer. Den pekade också på vikten av att samla byggherrar, entreprenörer, konsulter, materialleverantörer, fastighetsägare, akademi och offentliga aktörer kring en gemensam riktning.
Från idé till gemensam färdplan
Ur förstudien formades LFM30:s lokala färdplan. Målet var att samla aktörer som ville gå från ord till handling och bidra med konkreta åtgärder för minskad klimatpåverkan.
De aktörer som anslöt sig till färdplanen delade ambitionen att Malmö skulle bli en förebild för hur bygg- och anläggningssektorn kan arbeta mot klimatneutralitet. Genom färdplanen skapades en gemensam struktur för att utveckla metoder, följa upp klimatpåverkan och sprida erfarenheter från faktiska projekt.
Vad som började som ett mindre nätverk har vuxit till branschens viktigaste klimatsamarbete. Genom att samla konkurrenter, beställare och leverantörer skapar vi lösningar som ingen hade klarat ensam.